Om Ämnesregistret

I denna inskannade kortkatalog kan du söka efter visor med hjälp av ämnesord såsom yrkesanknytningar, ortsnamn, centrala begrepp o.s.v. i första versraden, titeln eller hela visan. Du kan antingen söka i fritext, alfabetiskt eller via ledkortsorden nedan. Observera att ämnesorden är fler än vad som visas och att registret inte är fullständigt på långa vägar. Registret baserar sig på Visarkivets Förstaradsregister över folkliga visor i manuskript, skillingtryck, vissa tryckta böcker och inspelningar av dåvarande Radiotjänst (Sveriges Radio).

Nedan kan du läsa om katalogens omfång, hur du söker, kortens uttolkning, förkortningar, vistypologier och webbpubliceringen.

Omfång

Ämnesregistret omfattar 34 046 kort (att jämföra med Förstaradsregistrets 111 251).

Hur söker jag?

Den fysiska kortkatalogen är ordnad alfabetiskt och har även skannats i den ordningen. Vid skanningen har de s.k ledkorten (registerkort som markerar var vissa ämnesord börjar) indexerats och det är dessa ledkortbegrepp som anges som exempelingångar på katalogens startsida. Vid skanningen av korten har de även ocr-lästs (ocr: optical character recognition) vilket innebär att texten på korten har tolkats av en dator. Tolkningen blir inte perfekt och fungerar inte på de många handskriva korten, men finessen är att man vid en sökning fritextsöker i all information på alla läsbara kort. Därför kan man få fler träffar, både relevanta och irrelevanta, än man skulle fått vid en sökning på samma uppslagsord i den fysiska kortkatalogen. Om man vill begränsa sin sökning, och samtidig vara säker på att inte missa de handskrivna korten, kan det vara bättre att bläddra i alfabetisk ordning.

Hur vet jag vad som är ett ämnesord?

Vad som betraktas som ämnesord framgår i allmänhet på korten genom understrykning eller central placering. Genom att klicka på katalogkortnumret till vänster i träfflistan öppnar man hela posten varvid även ocr-läsningen av kortet visas med sökordet gulmarkerat. (Observera att handskrivna kort saknar denna fritextfunktion).

Hur förhåller sig Ämnesregistret till Visarkivets andra kataloger?

Liksom Förstaradsregistret är Ämnesregistret begränsat, och kompletterar Svenskt visarkivs senare, stora webbkatalog Vis- och låtregistret. Överlappningar mellan registren förekommer dock.

Uttolkning av kortkatalogen

» Tillbaka

Korten i Ämnesregistret kan se väldigt olika ut och innehålla varierande grad av information. Här nedan är några exempel.

Exempel 1

Som framgår står det endast två ord på detta kort: "abborrsnok" – som är ämnesordet – och "Nordl. 439" – som är hänvisningen. Förkortningen "Nordl." syftar på Visarkivets registrant över småvisor, vallvisor och barnvisor vilken i sin tur baserar sig på Johan Nordlanders sammanställning i Svenska barnramsor och barnrim (1886). Konsulterar man hängmapparna i Visarkivet där denna registrant förvaras finner man att nummer 439 syftar på en grupp ramsor som liknar varandra och som vanligtvis inleds med ordet "abborrsnok". Enligt kommentaren har ramsan (i sina olika lokala varianter) använts av metande barn när de kastar ut kroken.

Exempel 2

I detta fall återfinns ämnesordet understruket mitt på kortet, närmare bestämt är det detsamma som titeln på en visa: "Sandals kanon". Visan anges ingå som första inslag i Två vackra visor, vilket ska förstås som titeln på ett vistryck. Överst på kortet står den stämplade hänvisningen: KB Skill. Titelregistrant, vilket dels berättar att vistrycket ingår i Kungliga bibliotekets skillingtrycksamling (vilken till stora delar återfinns i kopieform i Svenskt visarkiv), dels att den finns förtecknad i ett titelregister. Beteckningen "E 1866b" under visan är signumet i KB:s alfabetiska katalogiseringssystem för skillingtryck. Bokstaven "E" betecknar "två och fler visor med tryckår", "1866" är tryckåret, och "b" anger att trycket ligger sorterat som nummer två bland dessa tryck.

Nyckel till förkortningarna av källor och typologier

" Tillbaka

(Förkortningarna av källor omfattar endast material i arkiv, museer och bibliotek, och är sannolikt inte fullständig även inom detta område. Kontakta Svenskt visarkiv vid frågor.)

AFZ. MS KB = Arvid Aug. Afzelius vismanuskript, i Kungl. biblioteket, Stockholm, Vs 126.
ARW. MS KB = Vs 2, Handskrifterna till Arwidssons Svenska Fornsånger, i Kungl. biblioteket, Stockholm

BLIXT SVA Kop = Otto Blixts samling, kopia i Svenskt visarkiv, Stockholm.
BORGSTRÖM MS KVHAA = L. Borgströms uppteckningar af Folkvisor, i Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv, i Riksantikvarieämbetets arkiv, Stockholm.

CRONEBORG MS MUS. HIST. MUS= Croneborgs samling i Musikhistoriska museet, numera i Svenskt visarkiv.

D = Nils Denckers sångleksregistrant, utgiven av Dencker som Svenskt Visarkivs sångleksregistrant. En kortfattad redogörelse (Meddelanden från Svenskt visarkiv 3, 1955)
DALA FORNSAL = Div. samlingar i Dala fornsal, numera i Dalarnas museum, Falun.
DgF = Registrant för medeltida ballader, baserad på Danmarks gamle Folkeviser (1853–1976)
DRAKE MS KB (LEKAR) = Erik Drakes melodiarrangemang till Arwidssons Svenska Fornsånger Kungl. Biblioteket, Stockholm
DYBECK MS (FOLKLORE)/(KVHAA) = Richard Dybecks manuskriptsamlingar "Folklore" i Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv, i Riksantikvarieämbetets arkiv, Stockholm.

Ekl = Efterklangsvisor, balladens efterklang, det vill säga äldre visor från 1500–1600-talet som inte är balladform. Registrant övertagen från Dansk folkemindesamling.
ERIK OLSSON MUS. HIST. MUS= Erik Olssons samling Musikhistoriska museet/ Musikmuseet, numera i Svenskt visarkiv, Stockholm.

FOLKLIVSARKIVET LUND = Div. samlingar i Lunds universitets folklivsarkiv, Lund.

GÖT. FÖRB. KVHAA = Folkminnen samlade i Götiska förbundet, i Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv, i Riksantikvarieämbetets arkiv, Stockholm

H-FORS SKILLTR. KAT = Skillingtryckssamlingen, Helsingfors universitets bibliotek.
HA = Hammarstedtska arkivet, Nordiska museet, Stockholm.
HARBE MS SVA Kop= David Harbes samling, kopia i Svenskt visarkiv, Stockholm
HULTIN MS KVHAA = M. H. Hultin, Samling av folkdiktning och folksed från Småland, i Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv, i Riksantikvarieämbetets arkiv, Stockholm. Kopia i Svenskt visarkiv.
HYLTEN-CAVALLUS-STEPHENS KB = G. O. Hyltén-Cavallius och G. Stephens vissamling, Kungl. biblioteket, Stockholm, Vs 3.

IFGH = Div. samlingar från Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola (universitet), numera i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
IFGH LIUNGMANS SAML. = W. Liungmans samling, Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola (universitet), numera i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
IOD= Div. samlingar Institutet för ortsnamn- och dialektforskning vid Göteborgs högskola (universitet), numera i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

KB SKILLINGTRYCK= KB:s skillingtryckssamling Kungl. biblioteket, Stockholm. Signumsystemet baserar sig delvis på ämnen som visorna behandlar, delvis på antal visor och huruvida tryckår förekommer eller ej. Den ojämförligt största kategorin är signum E, "2 och flera visor med tryckår", vilket i praktiken innebär skillingtryck med blandat visinnehåll.

LAL = Div. samlingar, Landsmålsarkivet, Lund
LANDSMÅLSARKIVET I LUND = Div. samlingar i Landsmålsarkivet, Lund
LASENIUS VISBOK FINLAND KOPIA SVA = J. Lasenius visbok, Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo. Kopia finns i Svenskt visarkiv, Stockholm.
LEVI JOHANSSON ULMA = Levi Johanssons samling, Landsmåls- och folkminnesarkivet Uppsala, numera Institutet för språk och folkminnen, Uppsala.
LIUNGMANS SAML.= W. Liungmans samling, Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola (universitet), numera i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).
LUB SKILLTR = Skillingtryckssamlingar Lunds universitetsbibliotek, Lund
LUB SKILL.= Skillingtryckssamlingar Lunds universitetsbibliotek, Lund
LUF = Div. samlingar i Lunds universitets folklivsarkiv, Lund

MOBERG EXCERPT = Carl-Allan Mobergs excerptsamling. Finns sannolikt i Mobergs arkiv i Uppsala universitetsbibliotek.
MOLIN ÖREBRO = P. A. Molin, Waggvisor och folklekar, Varbergs museum, Varberg, kopia finns på Svenskt visarkiv, Stockholm
MUS. AK. FOLKMEL.= Samling av folkmelodier, handskrift 254 i Musikaliska akademiens bibliotek, numera i Musik- och teaterbiblioteket, Stockholm.
MUS. HIST. MUS. LEFFLER-RESELE = K. P. Lefflers samling Musikhistoriska museet, numera i Svenskt visarkiv, Stockholm
MUS. HIST. MUS. ENNINGER = John Enningers samling Musikhistoriska museet, Stockholm, numera i Svenskt visarkiv.

N. ANDERSSON, MUS. HIST. MUS. = Nils Anderssons samling Musikhistoriska museet/ Musikmuseet, Stockholm, numera i Svenskt visarkiv.
NORD. MUS. = Div. samlingar i Nordiska museet, Stockholm.
Nordl = Registrant över småvisor, vallvisor och barnvisor baserad på Johan Nordlanders bok Svenska barnramsor och barnrim (1886).

OLAUS OLSSON = Olaus Olssons samling, Västsvenska folkminnesföreningens arkiv, Göteborg, numera i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

RA = Div. samlingar och inspelningar från Radiotjänst/Sveriges radio, numera i original eller kopia i Svenskt visarkiv, Stockholm.
RA INSP.= Div. inspelningar från Radiotjänst/Sveriges radio, numera i kopia i Svenskt visarkiv, Stockholm.
REG. T. JOH. ALFR. LINDBÄCK = J. A. Lindbäcks vissamling, Svenskt visarkiv, Stockholm

Sa = Världsliga visor före 1700 (hänvisar till Bengt R. Jonssons lic.avhandling Äldre svensk visdiktning och vistradition (1958). Manuskriptet finns i Svenskt visarkiv).
Skv. = Skämtviseregistrant övertagen från Dansk folkemindesamling
Sv = Andliga visor före 1700 (hänvisar till Bengt R. Jonssons lic.avhandling Äldre svensk visdiktning och vistradition (1958). Manuskriptet finns i Svenskt visarkiv).
Svas = Svenskt visarkivs skillingtrycksregistrant. Upprättad av Ulf Peder Olrog och tar upp visor som tryckts i skillingtryck tre gånger eller mer.
SÖDLING = C. E. Södlings samling Musikhistoriska museet, Stockholm, numera i Svenskt visarkiv.

ULMA= Div. samlingar Landsmåls- och folkminnesarkivet, Uppsala, numera Institutet för språk och folkminnen.
UUB CEDERSTRÖM MS = E. Cederström, Sånger från Upland, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala
UUB SKILLINGTRYCK = UUB:s skillingtryckssamling, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala
UUB Z. P. S. = C. Zetterströms skillingtryckssamling, Poetiska samlingar, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala
UUB Z. U. h = C. Zetterströms skillingtryckssamling, Utvalda historier, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala

VARBERGS MUSEUM = Div. samlingar, bl. a. av Aug. Bondeson, Varbergs museum, Varberg.
VFF = Div. samlingar i Västsvenska folkminnesföreningens arkiv, Göteborg, numera i Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

W = L. Chr. Wiedesvissamling, Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv, i Riksantikvarieämbetets arkiv, Stockholm.
WIEDE MS = L. Chr. Wiedesvissamling, Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens arkiv, i Riksantikvarieämbetets arkiv, Stockholm.

ÅBO BRANDTS VISBOK = O. Brandts visbok, Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo
ÅBO I. N. E.= Div. samlingar Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo.
ÅBO RANCKEN MS = J. O. I. Ranckens samlingar, Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo
ÅBO SJÖBERGS SAML = O. R. Sjöbergs samling, Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo
ÅBO S. L. S = Sv. Litteratursällskapets i Finland samlingar /Deposition av Sv. Litteratursåll., Helsingfors Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo.
ÅBO SVENSSONS SAML.= A. P. Svenssons visböcker, Institutet för nordisk etnologi vid Åbo akademi, Åbo.

Vistypologier

Folkliga visor som överförts i muntlig tradition förändras som regel över tiden i texten såväl som melodin. Som en följd av förändringen blir det olika visor, samtidigt som det ofta är tydligt att visorna hör ihop, att de är av samma ursprung – varianter av samma vistyp. I förstaradsregistret framgår detta av att flera belägg på visor med samma eller snarlika textbörjan följer på varandra. För att kunna överblicka dessa varianter av samma visa – oavsett hur visorna börjar – har Svenskt visarkiv sedan 1950-talet använt en mängd typologier över olika slags visor. Dessa typologier täcker inte på långa vägar samtliga typer av visor som finns förtecknade och inspelade, utan gäller i första hand de vistyper som ansågs äldre och därmed mer vetenskapligt intressanta enligt tidens syn för den visforskning som var aktuell vid mitten av 1950-talet.

Indelningarna av vismaterialet i typer har alltså inte skett utifrån något "naturligt system" utan avspeglar de forskningsintressen som var aktuella under Svenskt visarkivs första verksamhetstid. Som framgår nedan rörde det sig i de flesta fall inte om några helt interna visarkivstypologier utan man anslöt sig i stor utsträckning till registranter som redan användes på annat håll, företrädesvis i Danmark som var ett föregångsland.

Typologiseringarna anges med förkortningar och är handskrivna eller understrukna (om det rör sig om en maskinskriven typbeteckning). Denna typologiska genomgång av det renskrivna förstaradsregistret genomfördes av Bengt R Jonsson, arkivets föreståndare, och Ulf Peder Olrog, arkivets grundare och sekreterare i styrelsen, i slutet av 1950-talet. För att kunna överblicka visorna av samma typ upprättades särskilda kortregister över respektive typologi. Olrog meddelar att fram till oktober 1960 bestod dessa typregister bestod 46 603 kort, vilket alltså motsvarade drygt hälften av korten i förstaradsregistret (Olrog 1960). Med andra ord: mer än varannan visa tillhörde någon av de typer som Visarkivet var särskilt intresserade av.

För uttolkning av vilken visa som döljer sig bakom respektive nummer eller uppgifter kring omfång och innehåll i de olika typnumren, kontakta Svenskt visarkiv: visarkivet@musikverket.se eller 08‑519 554 88.

Medeltida ballader

För att typologisera visor av typen medeltida ballader utgick Visarkivet inledningsvis från den stora danska balladutgåvan Danmarks gamle Folkeviser (DgF, utgiven 1853–1976), som då fortfarande var under utgivning. Vid Dansk folkemindesamling i Köpenhamn, där arbetet med DgF bedrevs, fanns en registrant över balladerna som förutom de numrerade i utgåvan dessutom omfattade de då ännu otryckta, "DgF utr." + nummer, och ett addendum över nordiska ballader som saknade danska motsvarigheter, "DgF add" + nummer.

Typologiseringen av balladmaterialet har fortsatt, och en gemensam nordisk balladtypologi publicerades 1978, The Types of the Scandinavian Medieval Ballad (TSB). För svenskspråkigt vidkommande publicerades Svenskt visarkivs diplomatariska utgåva Sveriges medeltida ballader (SMB) mellan 1983 och 2001.

Efterklangsvisor och skämtvisor

Från Dansk folkemindesamling lånades också typologier över äldre visor med rötter i 1500- och 1600-talet, som kallades balladens eller kämpavisans efterklang samt äldre skämtvisor. Efterklangsvisor finns av två slag, andliga ("Ekl A" + nummer) och världsliga ("Ekl B" + nummer). Av de äldre skämtvisorna ("Skv" + nummer) har flera senare flyttats över till typen medeltida ballader.

Barnvisor, småvisor och vallvisor

För att typbestämma diverse barnvisor, småvisor och vallvisor utgår Svenskt viskarkiv ifrån Johan Nordlanders utgåva Svenska barnvisor ock barnrim (1886), i vilken olika varianter av samma vistyp samlats under ett nummer ("Nordl" + nummer).

Sånglekar

Folkmusikforskaren Nils Dencker hade arbetat länge med uppteckningar av sånglekar och han fick i uppdrag av Svenskt visarkiv i början av 1950-talet att utarbeta en så fullständig typologi som möjligt över sångleksmaterialet, vilken publicerades 1955. Sång- och danslekar har typologiserats med utgångspunkt från denna registrant ("D" + nummer, för danslekar "D danser" + nummer).

Visor, ofta förekommande i skillingtryck

För sin visforskning var Ulf Peder Olrog intresserad av de visor som oftast var tryckta i skillingtryck under 1700- och 1800-talen. För att överblicka dessa sammanställdes Svenskt visarkivs skillingtrycksregistrant ("Svas"). Till skillnad från de övriga registranterna som är ordnade efter nummer är Svas alfabetiskt upplagd, efter visans vanligaste textbörjan. Som regel har visor som förekom i skillingtryck fler än tre gånger inkluderats i Svas.

Webbpubliceringen

Arbetet med att överföra Förstaradsregistret och Ämnesregistret till webben har skett i flera steg och involverat många medarbetare vid Svenskt visarkiv. Den inledande skanningen av korten i Ämnesregistret och bladen i Förstaradsregistret har gjorts av Lars Lindgren. Arbetet med att dela upp de inskannade bladen i kort och att OCR-tolka dem har utformats av Torbjörn Ivarsson och till största del genomförts av Marcel Farias. Tekniskt stöd i denna del av arbetet har erhållits från David Jansson vid Statens musikverk och Ragnar Köhlin vid Musik- och teaterbiblioteket.

Webbpresentationen har tekniskt och layoutmässigt utformats av Lena Drake. Projektledning och texter till webbpresentationen har Karin Strand och Mathias Boström stått för.

Källor

Stiftelsen Svenskt visarkivs styrelseprotokoll

Danielson, Eva, Bengt R. Jonsson och Svale Solheim (red) 1978. The Types of the Scandinavian Medieval Ballad.
Dencker, Nils 1955. Svenskt Visarkivs sångleksregistrant. En kortfattad redogörelse (Meddelanden från Svenskt visarkiv 3)
Jonsson, Bengt R, Sven-Bertil Jansson och Margareta Jersild (red.) 1983–2001. Sveriges medeltida ballader.
Nordlander, Johan 1886. Svenska barnvisor ock barnrim, även utgiven i nytryck 1972.
Olrog, Ulf Peder 1960. "Svenskt visarkiv 1951–1960". I Om visor och låtar. Studier tillägnade Sven Salén den 7 nov. 1960, även omtryckt i Ulf Peder Olrogs Studier i folkets visor (2011).

Denna webbplats använder kakor/cookies.

Läs om hur Musikverket behandlar personuppgifter.