Förord

Idén till en svensk jazzbibliografi fick jag då jag inhandlade Donald Kenningtons "The literature of jazz".

I samband med en Stockholmsresa 2004 eller 2005 uppsökte jag dåvarande föreståndaren för Jazzavdelningen vid Svenskt visarkiv, Jens Lindgren, och frågade honom om en svensk jazzbibliografi vore av intresse för Visarkivet. Hans respons var nästan översvallande och han lovade, att Visarkivet skulle hjälpa mig på alla sätt som stod i dess makt.

Lindgren gick i pension strax efter vårt första möte men tillsammans med hans efterträdare, Jörgen Adolfsson och Roger Bergner, drogs riktlinjerna för bibliografin upp. Viktigt var att det i bibliografin inte skulle ges några recensioner utan endast sammanfattningar av författarens och förlagets intentioner med boken i fråga. Dessutom formulerades följande:

"Bibliografin skall omfatta all tryckt litteratur om jazz och jazzmusiker som utgivits på svenska samt all tryckt litteratur om svensk jazz och svenska jazzmusiker som utgivits på andra språk – dock ej noter/notsamlingar eller annat som kan betraktas som musikaliskt undervisningsmaterial och inte heller allmänna lexika eller enskilda tidskrifts- eller tidningsartiklar. Likaså skall inte småalster eller säljmaterial, som till exempel skivkataloger eller programblad, omfattas.".

Sedan hade vi den i jazzsammanhang alltid så delikata frågan om vad som verkligen är jazz och inte. Och även frågan om hur mycket av en boks totala volym som skall behandla just jazz för att det skall vara korrekt att ta med den i sammanställningen. Det finns säkert de som saknar en och annan bok och kanske också någon som tycker att gränsdragningen varit för generös. I det här sammanhanget kan jag bara ödmjukt hoppas att de flesta anser, "att jag i det stora hela uppvisat en god urskiljningsförmåga".

Hade jag från början till fullo förstått vad det var jag givit mig in på, är jag inte alls säker på att jag hade sjösatt projektet. Att läsa och sammanfatta de olika böckerna var en sak (och det har bara varit roligt), men att katalogiseringsarbetet skulle vara så tidskrävande hade jag nog aldrig föreställt mig.

Tack och lov har jag hela tiden haft människor runt omkring mig, som stöttat mig i mitt arbete. Utan dessa människor hade "Svensk Jazzbibliografi" aldrig sett dagens ljus. De människor som jag i detta sammanhang vill omnämna är följande:

  • Min fru, Ulrika, som aldrig delat mitt intresse för jazz, men som tyckt att jazz i det stora hela är ett ganska oförargligt intresse och som därför aldrig tvekat att stödja mig.
  • Lektorn Åke Hellstrand (författare till den ytterst digra bibliografin "Resa i historien") och hans gode vän, professor emeritus Bo Andersson (tillika mångårig ordförande i Svenska JazzRiksförbundet). Dessa båda auktoriteter kom av en tillfällighet in i ett mycket tidigt skede av bibliografins tillkomst och sporrade mig hela tiden, var och en på sitt sätt, i mitt arbete. Tyvärr fick Åke Hellstrand inte se det färdiga resultatet av mitt arbete utan han avled 2013.
  • Personalen på Svenskt visarkiv som i ganska exakt ett decennium stöttat mig – och inte bara med sin gedigna fackkunskap utan också med uppmuntrande tillrop – närhelst jag behövt deras hjälp. De personer, som på olika vis varit mig behjälpliga, är:
    • Jörgen Adolfsson
    • Roger Bergner
    • Lena Drake
    • Jens Lindgren

När jag hösten 2013 närmade mig slutet på arbetet, hade Visarkivet dessutom vänligheten att tillsätta en liten referensgrupp, som skulle hjälpa mig att försöka få de sista pusselbitarna på plats. De fyra som tillfrågades och som alla hade vänligheten att ställa upp var:

  • Fil. dr Jan Bruér
  • Professor emeritus Erik Kjellberg
  • Professor emeritus Lars Kleberg
  • Sekreteraren i Gruppen för Svensk Jazzhistoria, Martin Westin

Efter att gruppen bildades har även redaktören och musikproducenten Lars Westin medverkat.

Tack vare den breda och djupa kunskapsmassa, som dessa jazzforskningsauktoriteter besitter, fick vi förhoppningsvis inte bara många av de sista pusselbitarna på plats, utan vi fick också en ny – och stringentare – kapitelindelning till stånd. Likaså kastades diskografikapitlets uppställning om ganska ordentligt, så att även det blev mycket överskådligare.

Ett särskilt tacksamhetens ord vill jag i detta sammanhang rikta till Lars Kleberg, som i Orkesterjournalens decembernummer från 1968 publicerade den första svenska jazzbibliografin och som ett år senare följde upp densamma med ett liknande arbete om våra jazztidskrifter (och som sedan, nästan 50 år efteråt, ingick i den referensgrupp som Visarkivet tillsatte!). Utan tillgång till dessa pionjärarbeten är jag tveksam till om jag hade påbörjat det här projektet.

Och så vill jag också tacka alla arkivarier och bibliotekarier på Statens musikverk och Göteborgs universitetsbibliotek, som alla villigt hjälpt mig med mina fjärrlån, databassökningar och allt vad det nu är jag frågat efter.

Mats Holmqvist
Lindome 140930

Denna webbplats använder kakor/cookies.

Läs om hur Statens musikverk behandlar personuppgifter.